Åttaårige sonen meddelade precis att han kommit på vad han önskar sig till nästa födelsedag: Att jag slutar sminka mig.
”Du tror att du blir snyggare när du sminkar dig, men du blir bara fulare!” utbrister han irriterat.
Okej. Hmm... hur tacklar man det? Till saken hör att jag inte ens spacklar mig särskilt mycket, går ofta helt osminkad. Men han har alldeles rätt i att jag inbillar mig att jag ser fräschare ut med lite smink på mig. Jag vill åtminstone täcka över de mörka ringarna under ögonen, pudra till näsan, dra ett eyeliner-streck och lägga på lite mascara på fransarna innan jag visar mig på jobbet. Särskilt nu på vintern när man ser så glåmig ut.
Nej, han får nog vackert finna sig i ännu en legobyggsats i födelsedagspresent. Med tiden anpassar han sig nog till rådande kvinnoideal, han också.
Italienskt
2 timmar sedan
4 kommentarer:
Haha, det låter ungefär som min man :P
Skulle kunna varit han som barn..
Ha en trevlig kväll!!
Tack detsamma! Roligt att du hittade hit.
Hmm...lite konkurrens om mammas gunst tror jag säkert ligger i potten...
Klart att han märker av och noterar med sina skarpa ögon vad som händer, om än så oskyldigt. :)
Att sminket (oftast iaf) skapar eftersträvad yttre skönhet eller viss effekt skänker väl individen en känsla av större inre säkerhet, skönhet mm är väl en av grunderna med smink??
Men Lego vinner nog !
Än så länge.
btw..Roberto Savianos "Kärleken är dödens motsats"
Läs den!
Om du inte redan gjort det.
Janne:
Du har nog rätt i att det kan ligga lite svartsjuka i botten. Att spegeln tar uppmärksamheten ifrån honom.
Tack för boktips! Har varken läst den eller Gomorra ännu.
Jag kan å min sida varmt rekommendera Bernhard Schlinks "Högläsaren".
Skicka en kommentar