September = uppstart

September är en månad som präglas av uppstart. Alla projekt, utbildningar, nätverk och seminarier tar sin början just då. Liksom föräldramöten, utvecklingssamtal och motionsaktiviteter av alla de slag.

Samtidigt är det en vacker månad, då man vill hinna vara ute i naturen och beskåda den annalkande höstens alla färger, gärna i sällskap med en kamera eller svampkorg. Eller kanske bara njuta av att tända upp ljus och rökelse i de allt tidigare kvällningarna. Läsa alla de där böckerna man längtat efter att få kasta sig över. Se de där filmerna som bara inväntat höstmörkret...

Här sitter jag nu och gör just ingetdera. Jag skolkar från en föräldraträff. Tycker det får räcka med föräldramötet häromveckan, orkar inte engagera mig i precis allting. Var dessutom iväg på verksamhetsplanering med middag på Gondolen i torsdags kväll. På onsdag är det avdelningsfest med båttur och middag. Man behöver hinna vara hemma och komma ikapp sig själv också.

Så i stället njuter jag en stunds ensamhet till tonerna av Café del Mar Aria på hög volym. Extremt vackert och suggestivt, med precis lagom dos av vemod. Deras Best of Aria rekommenderas varmt.



Dela gärna med dig av ditt bästa hösttips i en kommentar!

[Andra bloggar om: höst, september, musik]

Illasinnade kommentarer avvisas

Jag kan egentligen inte nog påpeka att det här är min blogg som jag är ansvarig för. Därmed kan jag också själv välja att avvisa kommentarer som innehåller personliga påhopp på mig eller mina närmaste. Eller rasistiska åsikter, reklam för suspekta bloggar eller vad det nu må vara som jag inte vill ha här.

Jag vill också informera om att jag faktiskt kan gå in och se exakt vilken IP-adress och vems server kommentaren kommer ifrån, vilken dator, skärm och webbrowser vederbörande sitter vid, hur ofta personen besöker bloggen osv. Det kan med andra ord finnas anledning att tänka sig för innan man skriver något dumt här eller i andra bloggar.

Journalisten Mona på Sveriges Television borde exempelvis inte kallat mig hjärndöd och en massa annat om hon ville få sin kommentar om kemisk kastrering publicerad. En annan person åkte till och med på en polisanmälan efter att ha framfört ett olaga hot via en kommentar i min blogg. Sedan har vi en avundsjuk och ovanligt korkad person från mina gamla hemtrakter som upprepade gånger skrivit illasinnade kommentarer om mitt eller min dotters utseenden och tycks tro att jag skulle vilja publicera dem.

Så länge det finns människor med ont uppsåt, måste man tyvärr använda sig av kommentarsbegränsningen. Tråkigt men sant. Man tappar lite av geisten.

Uppdatering:
Det jag berättar om är ändå ingenting i jämförelse med det hat kändisbloggare som Blondinbella, Linda Skugge och Linda Rosing får utstå. Självutlämnande kvinnor är tydligen väldigt provocerande. Läs mer här.

[Andra bloggar om: blogg, bloggar, bloggosfären, kommentarer, censur]

Den lille parisaren

Drömmen om att få styra en av modellsegelbåtarna runt dammen i Luxemburgträdgården gick förmodligen precis i kras. I alla fall att döma av hans besvikna ansiktsuttryck.

[Andra bloggar om: foto, barn, pojke, paris, besviken]

En lunch i Paris

Det tar sin lilla tid att gå igenom drygt femhundra resebilder i datorn. Speciellt om man bestämt sig för att börja bli systematisk genom att kategorisera och betygsätta allihop i Adobe Lightroom 2.0. Men jag kommer att få lön för mödan den dagen jag sitter där och vill ha tag i en speciell bild.

En av de bilder jag fastnat allra mest för är den ni ser ovan. Dottern och jag sitter och ska äta lunch sista dagen på en extremt mysig restaurang. Dock var servicen så oduglig att vi till sist fick resa oss och gå till ett annat ställe.

Om vi kallar fotot för resebild i stället för porträtt, kan ingen kritisera den knivskarpa men ack så tjusiga bakgrunden. I stället kan ni låta er läskas av alla rätterna på menyn. Klicka bara på bilden för att se den större.

[Andra bloggar om: foto, paris, frankrike, resa]

Trötthet i kubik

Ordet ”trött” har fått en helt ny dimension denna vecka.

Väl hemkommen från Paris natten till tisdag (återkommer till denna härliga resa) hann jag inte få mer än 4 timmars sömn innan det var dags att kasta mig in i en smått galen arbetsvecka. Jag har farit runt som en skållad råtta på utbildningar och seminarier varenda dag - varav jag ansvarat för två. Och som grädde på moset föräldramöte igår kväll, där jag dessutom fick erbjuda mig föra protokoll när ingen annan ville.

Jag har inte hunnit med alla mina andra arbetsuppgifter. Jag har inte hunnit med några egentliga lunchraster. Och på kvällarna har jag inte orkat höra av mig till folk och berätta om Parisresan. Ja, jag har inte ens tankat över bilderna från kameran till datorn ännu! Och det vill inte säga lite när det gäller någon med fotointresse...

Tröttheten blir förstås än större av ett litet förkylningsvirus i halsen också. Sällan har en fredagskväll varit så efterlängtad! Denna helgen ska jag bara gå hemma och skrota.

Förresten har de hört av sig igen angående den där tjänsten. De har fått en mycket positiv bild av mig genom de fyra referenser de låtit personalchefen ringa upp. Nu vill de gå vidare med ett nytt möte nästa vecka. Fast nu ska jag tydligen ges resultatansvar för hela affärsområdet också. Det låter tungt och lite skrämmande, men ger förstås extra klirr i kassan. Hmm, jag har en del att fundera igenom.

Träffsäkert om könsskillnader

[Andra bloggar om: skoj, humor, kön, genus]

Jag vill inte ha ditt batteri, Sölve!

Till min stora förtvivlan var det något fel med min nya digitala systemkamera Canon EOS 40D. Det var något med autofokusen som inte stämde. Hur jag än bar mig åt fick jag inte riktig skärpa i mina bilder. Då är det lätt hänt att man börjar tvivla på sin egen förmåga. Att det skulle vara jag som inte kan hantera kameran.

Efter en månad lämnade jag in den för översyn på Canons serviceverkstad här i Stockholm. Häromdagen hämtade jag tillbaka den. Det kändes otroligt skönt att få bekräftat att det var fel på utrustningen. Man hade behövt justera fokuseringen på både kameran och objektivet - trots att kameran var helt ny. Det är tydligen inte helt ovanligt att man lämnar iväg slarvigt inställda kameror från fabrikerna - och detta gäller fler än Canon!

Så långt allt väl. Skönt att jag tog tag i detta så att jag fick det fixat innan Parisresan. Hur kul hade det varit att komma hem med en massa oskarpa bilder?

Men nu i kväll när jag skulle ta ur kamerabatteriet och ladda det inför Parisresan i morgon, ser jag plötsligt att namnet ”Sölve” står ingraverat med stora bokstäver i det!

Sånt där gör mig riktigt irriterad. Jag vill inte åka till Paris med den där Sölves gamla batteri. Jag vill ha mitt eget nya och kraftfulla!

Klantigt så det förslår av en proffsverkstad att blanda ihop kundernas utrustning. Nu hinns det inte med att ordnas innan Parisresan, men jag kommer förstås att kräva ett sprillans nytt batteri av dem i ersättning så fort jag kommit hem.

[Andra bloggar om: foto, kamera, canon]

Rätt klädd för utvecklingssamtal?

Tror ni jag gör succé med denna på mig på tisdag? ;)

Helslut

Lite som en urvriden disktrasa, så känner jag mig just nu.

Det har varit väl mycket på en gång i kombination med för lite sömn de senaste två veckorna. Nu är jag ofantligt trött, gäspar oavbrutet och skulle behöva lägga mig riktigt tidigt. Ska bara hänga upp en maskin tvätt och läsa godnattsaga för sonen, sedan så...

Var på den där intervjun igår. Det gick riktigt bra, tjänsten verkar mycket spännande och det kändes som de är väldigt intresserade av mig. En jättehake dock: De sitter i s.k. öppet landskap. Något som jag direkt vantrivs med, kan inte koppla bort ljud, måste ha ett eget arbetsrum med möjlighet att stänga dörren om mig för att kunna fokusera. Kan man verkligen tacka nej till ett toppjobb på grund av en sådan detalj?

Idag meddelade jag min chef att jag blivit kontaktad angående en annan tjänst och att jag därför vill ha ett samtal om hur hon ser på mina utvecklingsmöjligheter. Något sådant samtal har nämligen ännu inte ägt rum, fast jag varit där i snart ett år. Och jag måste ju veta vad jag har att jämföra med för att kunna bestämma mig angående den andra tjänsten.

Chefen tog det bra, röjde inte med en min vad hon tänkte. Det blir utvecklingssamtal på tisdag.