Det är en intressant frågeställning
Canis Lupus väcker i en kommentar till mitt förra lilla
inlägg om Mikael Persbrandt.
För oss som bloggar i allmänhet - med foton på människor i synnerhet - är det viktigt att känna till vad lagen säger om våra rättigheter och skyldigheter.
Jag tänker därför göra ett försök till en översikt med länkar till närmare information.
1. Vad får man fotografera?Grundprincipen är att man får fotografera allt och alla överallt. Undantaget är skyddsobjekt i form av civila och militära anläggningar samt på privat område, där man uttryckligen förbjuds att fotograferas. Exempelvis muséer och konsertlokaler.
Det vill säga att man på allmän plats och från sitt eget hem får fotografera hur mycket man vill. Jag kan alltså i princip fotografera nakna barn på stranden utan föräldrarnas tillstånd. Jag får trycka upp kameran i ansiktet på vilken full kändis jag vill ute på gatan. Jag får smygfotografera grannarnas älskog med superteleobjektiv genom mitt fönster. Och även om de alla säger åt mig att låta bli får jag fortsätta! De
moraliska aspekterna på detta går jag inte in på här.
Hur jag däremot får
använda bilderna är en helt annan sak.
2. Hur får bilder på människor användas?Generellt gäller att man får publicera bilder på människor utan tillstånd. Om bilden däremot ska användas i reklamsammanhang och en person går att känna igen, krävs däremot samtycke från modellen ifråga. Helst skriftligt i form av en s.k. ”
model release”, vilket alla bildbyråer kräver. Men egentligen gäller muntligt tillstånd också.
Sedan har vi det här med kränkning, som inte är tillåtet. Ej heller att lägga upp strukturerade register över människor.
Personuppgiftslagen - PuL - innehåller regler som ska skydda människor mot att deras personliga integritet kränks genom behandling av personuppgifter. Lagen skrämde slag på många då den infördes 1998. Dock mildrades den rejält från och med 2007 för att säkra yttrandefriheten. PuL är fortfarande minst sagt luddig och lämnar fritt för en hel del egna tolkningar och/eller sunt förnuft.
Det viktigaste i PuL kan sammanfattas med:
”Om uppgifterna behandlas med syfte att förfölja eller skandalisera en person, om stora mängder uppgifter om en person samlas in och sprids utan godtagbart skäl, om felaktiga eller missvisande uppgifter medvetet behandlas och om behandlingen innebär förtal eller förolämpning eller brott mot tystnadsplikt och sekretess, är behandlingen oftast en kränkning av den registrerades personliga integritet.”3. GrundlagsskyddetObservera att PuL inte gäller för webbplatser som omfattas av bestämmelser i
yttrandefrihetsgrundlagen. Det vill säga nyhetssajter och webbplatser med utgivningsbevis.
Canis Lupus tipsar därför om att vi bloggare kan skaffa oss ett utgivningsbevis hos
Radio- och Televerket för 2000 kronor. Jag vill dock påpeka att det är förenat med vissa villkor och skyldigheter. Man måste exempelvis på webbplatsen tydligt uppge namn på ansvarig utgivare, vilket förstås är ett problem för bloggare som döljer sig bakom ett alias. Och har man ändå inte intentionen att kränka/förtala någon eller upprätta strukturerade register över personer, så kastar man bara pengarna i sjön - som
jag ser det.
Som sagt: PuL är långt ifrån glasklar - speciellt vad gäller publicering av bilder på Internet. Själv tolkar jag det så att det från och med 2007 är tillåtet att lägga upp enstaka ”snälla” foton på personer, även utan deras tillstånd. Lämna gärna
era personliga tolkningar av PuL och de andra lagarna i en kommentar!
Läs mer: - Mikael Pertmann har skrivit en utmärkt artikel i detta ämne här. Dock författades artikeln innan uppmjukningen av PUL tillkom 2007.
- Lagen om namn och bild i reklam kan du läsa här.
- Hela Personuppgiftslagens ordalydelse hittar du här.
- Datainspektionens frågor och svar om Personuppgiftslagen hittar du här, med närmare information om ändringarna i PuL här.
- Radio- och Telestyrelsens information om grundlagsskydd och utgivningsbevis finns här.
[Andra bloggar om: blogg, bloggar, bloggosfären, PuL, foto, lag]
[Andra intressanta blogginlägg]