Det känns mer än lovligt creepy att även arbetsgivare går in och läser bloggar. Myndigheter är en sak, de har tillsynsmyndigheters och JO:s blickar på sig. Men företag kan göra som de behagar. Som arbetssökande tar jag därför det säkra före det osäkra och blir lite mer anonym.
Ett led i detta är att byta ut min bloggadress. Den gamla avslöjade lite väl mycket.
Sorry att jag därmed sabbar alla länkar för er.
Och hoppas de som vill hittar hit ändå.
[Andra bloggar om: järnlady, en järnladys dagbok, blogg, bloggar, bloggosfären]
[Andra intressanta blogginlägg]
Ett minne blott
2 timmar sedan
13 kommentarer:
Visst hittar vi hit och jag förstår dig. Men på något sätt kände jag också tvärtom, att jag nästan hade lust att krypa ur mitt halvanonyma skal av ren irritation. Det är en svår balans mellan vad man kan skriva och hur det kan användas.
Hittade hit via Ulf så jag ändrade även i min länklista. Hoppas det var ok :)
Det är välkänt att en stor andel arbetsgivare googlar på blivande anställda.
Jag tror jag själv skulle ha gjort det.
Åsa,zyrenna@zyrenna.com, http://zyrenna.webblogg.se/
Anne: Vilken tur! Ja, jag pendlar också mellan att tycka det ena eller andra. Men i den situation jag är idag vågar jag inget riskera.
Ylwa: Självklart! Tack!
Åsa: Googla på ett namn är en sak.
Men när de lyckas hitta bloggen utan att man ens skrivit ut sitt efternamn blir det läskigt. Man vet ju inte vad de kan hänga upp sig på bland allt det man skrivit.
Jag har ändrat!
Skön och vilande helg önskar jag dig efter veckans tumult!
Jag har ändrat. Om det inte hade varit för de personer jag lämnar ut så hade jag kunnat ha både namn och bild. Jag står för allt. Men det som hände dig gör att tankarna far runt lite.. om hur man ska blogga.
Kram och ha en skön helg!
Vem vill ha en oseriös arbetsgivare?
Här i Dk var det inte länge sedan en som fick sparken efter att det kommit ett mejl från en epostlista till hans jobbadress om ett jobberbjudande från en konkurrent.
Problemet var att just den dagen var han inte på jobbet och mejlet gick därför vidare till hans chef. Han hade varken sökt om jobbet eller bett att få mejlet. Men sparken fick han ändå. Det var visst en tidigare anställd i företaget som höll i epostlistan och chefen kanske hade ett horn i sidan till denne person.
I sammanhanget kan jag ge ett läsvärt boktips "Psykopater i jakkesæt" av Sanne Udsen. Som bl.a. skriver om hur man psykopattestar sin chef. Förvånansvärt ofta finns det inget annat val än att bättre fly än illa fäkta. Den avarten av chefer är dessvärre med och styr i samfundsutvecklingen.
Hej.
Det var väl en logisk utveckling på de senaste dagarna händelser.
Kan väl kännas skönt att kura lite och slicka ev. sår.
Njut av helgen och förhoppningsvis det fina höstvädret.
Imorgon skall det lagas riktig lingonsylt, det röda guldet :-)
Kram
Men vet du att de aktivt lyckats söka fram dig, genom att söka?
Trots allt så de flesta som "sätter dit" andra inför a-kassan, försäkringskassa, arbetsgivare osv är vänner, grannar, anhöriga. Någon som mer eller mindre regelbundet läser din blogg kan väl också ha tipsat?
Åsa, zyrenna@zyrenna.com, http://zyrenna.webblogg.se/
Ferazi: Tack detsamma! :)
Lilltanten: Jag står självklart också för allt det jag skriver, men tanken på att både myndigheter och arbetsgivare använder det man skrivit emot en, gör mig ändå nojig.
Leif: Håller med, vill verkligen inte ha en sådan arbetsgivare om jag själv får välja. Att chefer ofta är psykopater är väl känt. Särskilt narcissistiska personlighetsstörningar är vanligt förekommande.
Janne: Snarare en påtvingad utveckling som jag egentligen inte alls gillar... Här är det riktiga höstvindar idag. Hoppas sylten blir ljuvligt god!
Åsa: Jag såg att flera personer googlat sig fram till min tidigare kritik av dem, där jag citerade ett brev jag skickat. Därmed visste de också att det var jag.
Att någon skulle "tipsat" om mig faller nästan på sin egen orimlighet, då jag faktiskt inte fifflat med någonting. Det är tillåtet att deltidsstudera under de premisser jag uppfyller. Däremot försenas nu mitt ärende minst 6-8 veckor till.
Aftonbladet tog nu upp ett fall, där en kille som sökte jobb på annan ort, och vars tjej i sin blogg skrivit att hon inte ville flytta dit, fick sina ansökningshandlingar returnerade tillsammans med en utskrift från tjejens blogg och en lapp "Vad göra?". DET skrämde verkligen skiten ur mig!
Har läst om alla turer omkring dig. Hoppas det lägger sig ganska snabbt.
Ha en trevlig helg!
Jag förstår din reaktion. Jag har sökt jobb ett tag och jag valde att ta en paus. Trots att jag hur jag än läser egentligen inte kan hitta något kontroversiellt på min blogg, så känns det som att det jag skriver inte är bilden jag vill ge av mig själv först.
Lycka till med intervjun!!
Åsa, zyrenna@zyrenna.com, http://zyrenna.webblogg.se/
sant, man blit paranoid. Och det är tråkigt med det opersonliga, men nödvändigt på nätet
Skicka en kommentar